Adjust text size:

“På blott en vecka uppstår operans under”

Ursprungligen var Cavalleria rusticana & Pajazzo -opperaföreställningens premiär på Åbo svenska Teater insatt för redan ett år sedan. Hittills har vi alla involverade med spänning följt med hur det ska gå för vår produktion.  Lyckligtvis får vi nu med full fart gå mot premiären den 13. april. 

 Jag ser med spänning och entusiasm fram emot premiären av operorna Cavalleria rusticana & Pajazzo.  När jag blev tillfrågad att producera operorna, skrev vi mars 2019. Efter det har coronapandemin radikalt förändrat scenkonstfältet och skjutit upp produktioner. Som tur är operaproduktionen  nu äntligen i det skedet att premiären hägrar inom några dagar. Den primär som alltså borde ha varit redan för ett år. 

Vi har förberett föreställningen länge. Efter valet av operorna började regissör Tuomas Parkkinen tillsammans med den kreativa arbetsgruppen att fundera över en hurudan berättelse vi vill framföra. Vår version blir mäktig, mustig opera, drama större än livet.  I vår tolkning bildar två minioperor en enda stor opera. Händelserna i Cavalleria rusticana & Pajazzo sker under samma dag, i samma italienska by, bland samma människor.  Människornas öden sammanflätas på ett aldrig tidigare skådat sätt. 

Pirjo Liiri-Majava, kostymör och scenograf för denna storproduktion, inledde sin arbetsprocess ca 1,5 år innan repetitionerna började. Efter planeringsskedet införskaffas material. Kostymsömnad samt scenografibygge startar. Nästan allting är klart, när kören och solisterna tre veckor innan premiär äntligen får börja repetera på scenen i den riktiga scenografin. 

Som producent ser jag  mig som en person som möjliggör för andra. Jag möjliggör att andra kan göra sitt arbete väl.  Producentens arbetsuppgifter är omfattande och i arbetet bör man vara väl förtrogen med många saker. Man bör se till att saker fungerar och vara spindeln i nätet. Jag upplever att jag lyckats i mitt arbete då allting löper smidigt och min insats inte ens märks. Ända fram till sista föreställningen får man vara beredd på överraskningar, därför vågar jag pusta ut först när operornas spelperiod tagit slut.  

I den här produktionen har de största överraskningsmomenten skett under de senaste månaderna och veckorna.  Åtta veckor innan repetitonsstart fick vi höra att huvudrollsinnehavaren i operan Pajazzo inte kommer att kunna medverka i vår produktion. Det blev startskottet för en världsomfattande spaning efter en lämplig sångare. Tur i oturen att vi kunde engagera den australiensiske toppsångaren Aldo di Toro i vårt solistgarde, han utgör en perfekt komplettering.  

Det senaste spänningsmomentet fick jag uppleva när en annan av våra solister blev tvungen att utebli från repetitionerna för ett par dagar och detta skedde en dag innan vi skulle framföra verket för en provpublik för första gången. Jag fick bud om detta på morgonen och efter en del organiserande satt  vår ersättande sångare samma kväll och följde med repetitionerna. Nästa dag gick hen upp på scenen framför publiken utan att ha repeterat sin roll en enda gång.  Yrkesfolk behärska sitt jobb så bra att publiken knappast märkte att sångaren gjorde sin roll för första gången i vår produktion. 

Det är härligt att följa med hur en föreställning kommer till. Många delområden har finslipats självständigt på sina håll och veckan innan premiären kommer alla element samman.  Åbo filharmoniska orkesters musiker packar in sig i Åbo Svenska Teaters orkesterdike och spelar under ledning av dirigent Jonas Rannila. Solisterna och kören på 40 sångare är klädda i sina rollkläder. De bär även smink och peruker designade av Anniina Takala. Kronan på verket i det visuella utgörs av Antti Niitemaas ljusdesign och den stämning ljuset skapar.

På blott en vecka uppstår ett under. Alla delområden faller på plats och bildar en perfekt helhet som börjar gnistra som en klar diamant när publiken kommer in i salongen och ridån går upp. Ett under har skett!

Pietro Mascagnis Cavalleria rusticana och Ruggero Leoncavallos Pajazzo är två skilda enaktsoperor, vilka tillsammans bildar världens mest kända operapar.  Operorna samproduceras av  Åbo Svenska Teater och Åbo filharmoniska orkester. Verken regisseras av den erfarne operaregissören Tuomas Parkkinen och orkestern leds av dirigent  Jonas Rannila. 

Spelperioden är 13.4-7.5.

Om skribenten:
Kristina Vahvaselkä är producent och skådespelare. Hon producerar dessa operor och är även producent och ordförande för teater Kolmas Tila ry samt verksamhetsledare för scenkonstfestivalen Finfringe.