Påskkonsert: Mozarts Requiem
Sian Edwards, dirigent
Aurora Marthens, sopran
Sarah Zieba, mezzosopran
Markus Nykänen, tenor
Antti Mähönen, bas
Chorus Cathedralis Aboensis, körledare Paavo Hyökki
Åbo filharmoniska orkester
Henry Purcell: Chaconne g-moll (längd 7′)
Arvo Pärt: Cantus in memoriam Benjamin Britten (längd 8′)
Wolfgang Amadeus Mozart: Requiem d-moll K. 626 (längd 55′)
Mozart som på sin dödsbädd skrev sin själamässa blev en av de största myterna i den klassiska musikens historia. Requiem återspeglar Mozarts egen rädsla för döden, hans starka skapande drivkraft, livslust och unika begåvning. Mozart dog mitt under arbetet med verket som endast 35 år gammal, den 5 december 1791. Själamässan fullbordades av hans vänner och kolleger, däribland Franz Xaver Süssmayr. Verket tilltalar ännu idag åhöraren genom att lyfta upp mänskliga, motstridiga känslor till ytan: hopp, rädsla, tvivel, tröst och nåd.
Föreställningstider
Åbo konserthus
20100 Turku
Suomi
Cirka 1 h 15 min, ingen paus.
Priser
Kategoriat
Biljetter och servering i pausen
Artisterna
Sian Edwards är chef för avdelningen för dirigentstudier vid Royal Academy of Music och professor i dirigentstudier vid universitetet för musik och scenkonst i Wien. Hon har arbetat med många av världens ledande orkestrar.
Edwards har arbetat i alla större operahus i Storbritannien. Hon debuterade inom operavärlden år 1986 då hon dirigerade Weills Mahagonny vid Scottish Opera. Åren 1993-1995 var hon musikchef vid English National Opera (ENO). Hennes övriga operauppdrag har varit München, Opéra Comique, Frankfurt, Köpenhamn, Helsingfors, Wien och Aspen.
Hennes senaste och kommande konserthöjdpunkter inkluderar uppträdanden med Ensemble Modern, Bayerische Rundfunk i München, SWR Sinfonieorchester, Kuopio stadsorkester, Åbo filharmoniska orkester, Klangforum Wien, Frankfurts radios symfoniorkester, Orquesta Sinfonica de Galicia, Jyväskylä Sinfonia, Royal Philharmonic Orchestra, BBC National Orchestra of Wales och Orchestra Sinfonica Siciliana samt uppträdanden på Edinburghs internationella festival och Aldeburghs festival.
Operahöjdpunkterna inkluderar La Traviata vid Theater an der Wien, Aida på Kungliga Operan i Stockholm, Orfeus i underjorden vid ENO samt Katja Kabanova, Iolanta och Mark Adamos Little Women vid Opera Holland Park.
Sopranen Aurora Marthens är en av de nya talangerna som representerar den finska operatraditionen, och hon har snabbt fått internationellt erkännande för sin strålande röst, uttrycksfullhet och tekniska skicklighet. Hon vann nyligen både andra pris och publikpriset i musiktävlingen ARD 2024.
Förra säsongen uppträdde Marthens vid Opernhaus Zürich och debuterade i rollen som Echo i operan Ariadne auf Naxos. Hon uppträdde också på Aalto-Musiktheater Essen i rollen som Leitmetzer i operan Rosenkavaljeren. På konsertscenerna sjöng hon Rossinis Stabat Mater med Sønderjyllands Symfoniorkester och Mozarts Requiem med Sinfonia Lahti. Nu framför hon Requiem med Åbo filharmoniska orkester.
Marthens uppträdde senast på statsoperan i Wien där hon sjöng rollen som Mrs. Jones vid världspremiären av Raskatovs Animal Farm. I september 2022 anslöt sig Marthens till solistkåren vid statsoperan i Wien, och innan dess hade hon varit medlem i husets operastudio.
Aurora Marthens har studerat under ledning av Riikka Hakola, Elisabeth Werres, KS Linda Watson och Camilla Nylund och deltagit i flera mästarkurser.
Marthens vann Helsingfors liedtävling år 2015 och Timo Mustakallio-sångtävlingen år 2017. Hon var semifinalist i Glyndebourne Opera Cup (2018) och finalist i tävlingen Salice d’Oro (2022).
Den polsk-amerikanska mezzosopranen Sarah Zieba deltar i Nationaloperans program för unga sångare under säsongen 2025/2026. Hon sjunger rollen som andra tjänarinna i Strauss Elektra, rollen som Flora i Verdis La Traviata och rollen som Linda i Mark-Anthony Turnages nyaste opera Festen.
Zieba har avlagt en examen i scenkonst från operainstitutet vid universitetet i Boston under ledning av Penelope Bitzas. Zieba har dessutom avlagt magisterexamen i musik och kandidatexamen i biokemi från Northwestern University i Illinois. Zieba har spelat många betydande roller, såsom titelrollen i Massenets opera Cendrillon, rollen som Sesto i Mozarts opera La Clemenza di Tito, rollen som Hans i Humperdincks opera Hans och Greta och senast rollen som Salud i de Fallas opera La vida breve. Som ivrig konsertartist har Zieba varit solist i Mendelssohns oratorium Elias, de Fallas El amor brujo och Mahlers Das Lied von der Erde.
Tenoren Markus Nykänen hör till sångargardet vid Finlands Nationalopera. Vid operan har han medverkat i huvudroller i flera produktioner, som i rollerna som Rodolfo i La bohème, Alfredo i La Traviata, Pinkerton i Madama Butterfly och Victor i Die tote Stadt. Han sjöng även huvudrollen vid världspremiären av Kiviojas och Toppinens opera Indigo vid Finlands Nationalopera.
Han har uppträtt som gästartist vid betydande operahus som Royal Opera House i London, Nederländernas nationalopera i Amsterdam och statsoperan i Hamburg. Han debuterade på festivalen i Aix-en-Provence år 2021 som brudgummen i Kaija Saariahos opera Innocence.
Nykänen inledde sina musikstudier i Esbo vid Musikinstitutet Kungsvägen. Senare fortsatte han sina sångstudier under ledning av bland andra Susanna Eken, Sherman Lowe, Mariella Devia och Kiri Te Kanawa. Innan han började sin operakarriär arbetade han länge med pjäser och musikaler i Helsingfors. Åren 2012-2014 var Nykänen medlem i Theater Basels program för unga artister OperAvenir.
Nykänen var finalist i Villmanstrands sångtävling och har uppträtt på konserter med bland annat Basels symfoniorkester och Hamburgs filharmoniker. Han har bland annat arbetat under ledning av Kent Nagano, Esa-Pekka Salonen, Susanna Mälkki och Sakari Oramo.
Antti Mähönen utexaminerades från Kungliga opera-akademin i Danmark våren 2024 och är alumn från Uleåborgs yrkeshögskola. Han bor för närvarande i Köpenhamn och har varit medlem av Danska kungliga operans program för unga artister sedan augusti 2024.
År 2023 debuterade han på Danska kungliga operan i rollen som Saretzkij (Eugen Onegin) och i en av rollerna som bepansrad man (Trollflöjten), en roll i vilken han även debuterade på operafestivalen i Nyslott. År 2024 debuterade Mähönen i rollen som Figaro (Figaros bröllop) i Danska kungliga opera-akademins produktion.
Han har samarbetat med dirigenter som Sakari Oramo, Marie Jacquot, Giordano Bellincamp, Hendrik Vestmann och Eivind Gullberg Jensen samt regissörerna Kasper Holten, Anne Barslev, Laurie Feldman, Noa Naamat och Erik Söderblom.
Förutom operaföreställningar sjunger Mähönen även i recitaler, orkesterkonserter och oratorier. Mähönen var finalist i Timo Mustakallio-sångtävlingen år 2021.
Chorus Cathedralis Aboensis (CCA) är en symfonisk kör, specialiserad på stora verk med orkesterackompanjemang. Kören som grundades år 1982 har fått sitt namn efter Åbo domkyrka. Sedan hösten 2021 har körens konstnärliga ledare varit MuM Paavo Hyökki. CCA har ett nära samarbete med Åbo filharmoniska orkester och den kyrkliga samfälligheten i Åbo och S:t Karins.
Kören har uppträtt tillsammans med ÅFO över 140 gånger och den sjunger på den kyrkliga samfällighetens betydande tillställningar och gudstjänster. Till CCA-körens omfattande basrepertoar hör alla centrala kyrkomusikverk för kör och orkester, men kören uppträder även med a cappella-repertoar. Under årens lopp har kören samarbetat med Radions symfoniorkester (RSO), Helsingfors stadsorkester (HSO), Tampere Filharmonia, Tapiola Sinfonietta, Jyväskylä Sinfonia, Sinfonia Lahti, Turku Jazz Orchestra och den franska orkestern Orchestre National du Lorraine.
CCA har uppträtt med många kända solister, som Karita Mattila, Matti Salminen, Jaakko Ryhänen, Soile Isokoski, Kiri Te Kanawa, Barbara Hendricks och Andrea Boccelli. Kören har fått erkännande för flera av sina inspelningar tillsammans med ÅFO, bland annat år 2019 ICMA-nomineringen i kategorin för körmusik och Emma-nomineringen i serien för klassisk musik. CCA deltog även i mycket populära operaproduktion Det röda strecket i Åbo våren 2023 samt Eurajoki Bel Canto -festspels produktioner av Tannhäuser och Den flygande holländaren året 2024 och 2025.
Verk
Under renässansen och barocken upplevde den engelska musiken en strålande glansperiod som sträckte sig ända fram till slutet av 1600-talet. Den fick ett avbrott under åren 1649–60 av den puritanska regeringen som grundades av Oliver Cromwell, men under restaureringsperioden efter återställandet av monarkin började musiklivet återhämta sig igen och nådde sin höjdpunkt i Henry Purcells musik. För många är han den största i Storbritannien födda kompositören genom tiderna.
Purcell var endast 18 år gammal när han fick tjänsten som kompositör i kungens stråkensemble efter att hans vän Matthew Locke hade dött år 1677. Han blev en mästerlig kompositör samtidigt inom instrumental- och vokalmusiken och den sceniska musiken. Då han dog vid 36 års ålder i november 1695 innebar det slutet på den engelska musikens guldålder.
En av de kompositionsformer som Purcell använde mest var chaconnen, som bygger på variation över en basmelodi som repeteras. En sådan utgör till exempel grunden för Didos berömda klagan When I am laid in earth ur hans opera Dido och Aeneas. Purcell använde chaconne-tekniken även i sitt mest kända instrumentala stycke: Chacony i g-moll, komponerad för stråkensemble i slutet av 1670-talet eller år 1680. Dess stomme är en basmelodi med åtta takter, över vilken de övriga stråkarna i 18 variationer ständigt söker sig till nya former, ofta kromatiskt förtätade. Verket domineras av en sorgmodig och allvarlig stämning, och i detta avseende är verket besläktat med Didos klagan.
Här hör vi Purcells Chacony i Benjamin Brittens (1913–1976) arrangemang för stråkorkester.
Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka
”Min musik bygger på enkla beståndsdelar – treklanger eller en specifik tonalitet. Treklangens toner är som klockor, och därför talar jag om tintinnabuli-stilen.”
Så här beskriver den estniske kompositören Arvo Pärt, som fyllde 90 år i september förra året, sin musik. Budskapet i hans enkla musik har mottagits väl, och under de senaste åren har han upprepade gånger varit den mest spelade konstmusikkompositören i världen. För många har hans musik erbjudit en lugn oas av inre frid mitt i vår oroliga och konfliktfyllda värld.
Pärt började sin karriär som en experimentell kompositör som prövade många olika moderna metoder, och han fann sin egen enkla tintinnabuli-stil år 1976 efter en två år lång paus med kreativt utforskande. Ett av de första verken i hans nya stil var Cantus till minne av Benjamin Britten (1977), ett stycke för stråkar och klockor. Britten hade dött strax tidigare, i december 1976, och Pärt har berättat att han just vid den tiden börjat uppskatta den ovanliga renheten i den brittiska kompositörens musik.
Pärts Cantus är ett fantastiskt genomförande av en simpel idé. Verket börjar med några toner i rörklockorna, och verket avslutas även obemärkt på samma sätt. Verket är uppbyggt med hjälp av kanonteknik, där en nedåtgående grundmelodi i det övre registret i första violin ställs mot samma melodi i de andra stråkstämmorna, men med allt längre notvärden. Resultatet är ett intensivt och sorgmodigt klingande verk, i vilket tiden nästan står stilla i de långsamt sjunkande baslinjerna i slutet.
Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka
I Introitus
II Kyrie
III Sequentia
Dies irae
Tuba mirum
Rex tremendae
Recordare
Confutatis
Lacrimosa
IV Offertorium
Domine Jesu
Hostias
V Sanctus
VI Benedictus
VII Agnus Dei
Historien om Requiem, Mozarts sista verk, är ett mytiskt, både bekant och okänt kapitel i den klassiska musikens historia. Huvudlinjerna för verkets uppkomst är kända, men många detaljer har förblivit oklara.
I juli 1791 dök en mystisk man upp vid Mozarts dörr och gav honom i uppdrag att komponera en själamässa till en okänd person som han representerade. Mozart tog emot den förbryllande beställningen och började komponera, men brådska med andra arbeten som operorna La Clemenza di Tito och Trollflöjten samt klarinettkonserten avbröt arbetet flera gånger. När Mozart dog den 5 december 1791 var hans Requiem fortfarande ofullbordat.
På grund av det redan utbetalda beställningsarvodet bad Mozarts änka Konstanze sin mans elever, först Joseph Eybler och därefter Franz Süssmayr, att slutföra arbetet. Süssmayr fick tillgång till Mozarts skisser till oavslutade satser, men de har sedermera försvunnit. När verket var färdigt levererades det som ett genuint Mozartverk till beställaren, musikentusiasten greve Franz von Walsegg, som framförde verket i december 1793 i sitt eget namn till minne av sin hustru Anna, som dog ung. Men redan i januari 1793 hade Requiem framförts i Wien som ett verk av Mozart, då hans vän baron Gottfried van Swieten hade ordnat ett framförande under en konsert arrangerad till förmån för Konstanze.
Enligt nuvarande uppfattning är flera av den första halvans satser helt eller nästan helt komponerade av Mozart. Till dessa hör Introitus, som inleder verket och framkallar en tragisk känsla, och den genast därpå följande ståtliga dubbelfugan Kyrie, ett exempel på att Mozart verkligen kunde sin kontrapunkt.
Även de följande satserna Sequence och Offertorium är till sina centrala delar skrivna av Mozart. Sequence börjar med den dramatiska Dies irae, och i den balanserande satsen Tuba mirum stiger solistkvartetten för första gången fram i sin helhet. Den följs av den ståtliga Rex tremendae, solistkvartettens mjuka Recordare med sina långa linjer, samt Confutatis, som ställer den slagkraftiga manskören mot damkörens mildhet, och därefter den balanserande Confutatis. Av Lacrimosa, som avslutar Sequence, hann Mozart ändå bara komponera de åtta första takterna.
Domine Jesu, som inleder offertoriet, är energiskt rörlig musik, som avslutas med körens polyfona ”Quam olim Abrahae”, och den avslutar även den därpå följande Hostias.
Satserna Sanctus, Benedict och Agnus Dei är av allt att döma huvudsakligen skrivna av Süssmayr. Det är dock möjligt att han har haft tillgång till de skisser som Mozart har lämnat kvar och som senare har gått förlorade. Sanctus och Benedictus förenas av att samma Hosanna-fuga ingår i bådas slut.
I den avslutande satsen Communio repeterar Süssmayr den första satsen Introitus från sopransolot och Kyrie i sin helhet, om än med nya ord. Enligt en tidig källa skulle tanken på att avrunda arbetet med material från verkets början ha varit Mozarts, och denna praxis relaterar till den wienska konsertmässotraditionen. Med dubbelfugan i Kyrie får Mozarts Requiem i alla fall ett mäktigt och upplyftande avslut.
Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka
I Introitus
Herre, giv dem den eviga ron,
och må det eviga ljuset lysa för dem.
O Gud, dig tillkommer en lovsång i Sion,
man uppfyller sitt löfte till dig i Jerusalem.
Hör min bön,
till dig kommer allt kött,
Giv dem, Herre,
den eviga friden,
och må det eviga ljuset lysa för dem.
II Kyrie
Herre, förbarma dig över oss.
Kristus, förbarma dig över oss.
Herre, förbarma dig över oss.
III Sequenz
Dies irae
Vredens stora dag är nära
elden skall då allt förtära,
så var siarsångens lära.
Hela världen skräckslagen
skåda skall de stränga dragen
av sin domare den dagen.
Tuba mirum
Dombasuner mäktigt skalla
och ur jordens gravar alla
mänskor fram för tronen kalla.
Döden själv skall häpen vara,
när, att inför domen svara,
sig de döda uppenbara.
Boken öppnas: där står skrivet
vad av alla är bedrivet
i det flydda jordelivet.
Uppenbart blir allt som gömdes
åter framlagt allt som glömdes,
avdömt allt som förr ej dömdes.
Vad skall då jag arme svara?
Vem skall där min själ försvara?
Knappt den rene trygg kan vara.
Rex tremendae
Konung som kan alla fälla,
nåd för rätt du låter gälla.
Fräls mig, du all godhets källa.
Recordare
Milde Jesus, minns för mina
synder gick du till din pina;
skjut ej bort mig från de dina.
Trött du vandrat vägar vida
korsets kamp för mig att strida,
att jag skulle nåd förbida.
Du som hämnar kränkta lagen,
låt min skuld från mig bli tagen,
innan domens stund är slagen.
Skuldförtyngd jag faller neder,
rodnad på min kind sig breder:
fräls den ångrande som beder.
När du synderskan benådar
och till rövarn huldrikt skådar,
tröst och hopp du mig ock bådar.
Ej min bön är värd att höras,
låt ditt hjärta ändock röras,
ej i lågor mig förgöras.
Låt bland fåren mig få bida,
icke gettrens öde lida,
ställ mig på din högra sida.
Confutatis
Döm ej mig att från dig fara,
kalla mig av nåd att vara
bland de evigt frälstas skara.
Djupt i stoftet böjd jag vänder
mig till dig med knäppta händer,
att ett saligt slut du sänder.
Lacrimosa
Vredens dag, du underbara,
då envar för dom skall svara!
Vem skall rädda då oss arma?
Gud allsmäktig. Dig förbarma!
Jesu Krist, dig till oss vänd
och din frid oss allom sänd!
Amen.
IV Offertorium
Domine Jesu
Herre Jesus Kristus,
härlighetens Konung,
bevara alla troende dödas själar
från helvetes kval
och för underjordens djup.
Bevara dem för lejonets vrede,
så att de inte nedstörtar i djupet.
Utan må den helige Mikael, banerföraren,
föra dig till det heliga ljuset,
såsom du en gång lovade Abraham
och hans efterkommande.
Hostias
Offergåvor och böner bringa vi,
dig till pris, o Herre.
Mottag dem för de själar,
vilka vi idag ha i minnet.
Herre, låt dem från döden övergå till livet,
såsom du en gång lovade Abraham
och hans efterkommande.
V Sanctus
Helig, helig, helig,
Herre Gud allsmäktig.
Himlarna och jorden är fulla av din härlighet.
Hosianna i höjden.
VI Benedictus
Välsignad vare han som kommer
i Herrens namn.
Hosianna i höjden.
VII Agnus Dei
O Guds Lamm,
som borttager världens synder,
giv dem frid.
O Guds Lamm,
som borttager världens synder.
giv dem den eviga friden.
VIII Communio
Må det eviga ljuset lysa över dem, o Herre,
hos dina heliga i evighet,
ty du är mild.
Herre, giv dem den eviga friden,
och må det eviga ljuset lysa över dem
hos dina heliga i evighet,
ty du är mild.
översättning: Sebastian Djupsjöbacka
I Introitus
Requiem aeternam dona eis Domine,
et lux perpetua luceat eis.
Te decet hymnus, Deus, in Sion,
et tibi reddetur votum in Jerusalem.
Exaudi orationem meam,
ad te omnis caro veniet.
Dona eis, Domine,
dona eis requiem aeternam.
Et lux perpetua luceat eis.
II Kyrie
Kyrie eleison.
Christe eleison.
Kyrie eleison.
III Sequenz
Dies irae
Dies irae, dies illa,
solvet saeclum in favilla,
teste David cum Sibylla.
Quantus tremor est futurus,
quando judex est venturus,
cuncta stricte discussurus.
Tuba mirum
Tuba mirum spargens sonum
per sepulchra regionum,
coget omnes ante thronum.
Mors stupebit et natura,
cum resurget creatura,
judicanti responsura.
Liber scriptus proferetur,
in quo totum continetur,
unde mundus judicetur.
Judex ergo cum sedebit,
quid quid latet apparebit,
nil inultum remanebit.
Quid sum miser tunc dicturus?
Quem patronum rogaturus,
Cum vix justus sit securus.
Rex tremendae
Rex tremendae majestatis,
qui salvandos salvas gratis,
salva me, fons pietatis.
Recordare
Recordare Jesu pie,
quod sum causa tuae viae,
ne me perdas illa diae.
Quaerens me sedisti lassus,
redemisti crucem passus;
tantus labor non sit cassus.
Juste judex ultionis,
donum fac remissionis
ante diem rationis.
Ingemisco tamquam reus,
culpa rubet vultus meus,
supplicanti parce, Deus.
Qui Mariam absolvisti,
et latronum exaudisti,
mihi quoque spem dedisti.
Preces meae non sunt dignae,
sed tu, bonus fac benigne,
ne perenni cremer igne.
Inter oves locum praesta,
et ab haedis me sequestra
statuens in parte dextra.
Confutatis
Confutatis maledictis
flammis acribus addictis.
Voca me cum benedictis.
Oro supplex et acclinis,
cor contritum quasi cinis:
gere curam mei finis.
Lacrimosa
Lacrimosa dies illa,
qua resurget ex favilla
judicandus homo reus,
Huic ergo parce, Deus.
Pie Jesu Domine,
dona eis requiem.
Amen.
IV Offertorium
Domine Jesu
Domine Jesu Christe,
Rex gloriae,
libera animas omnium fidelium
defunctorum de poenis inferni
et de profundo lacu.
Libera eas de ore leonis,
ne absorbeat eas Tartarus,
ne cadant in obscurum,
sed signifer sanctus Michael
repraesentet eas in lucem sanctam,
quam olim Abrahae promisisti
et semini ejus.
Hostias
Hostias et preces
tibi, Domine, laudis offerimus;
tu suscipe pro animabus illis,
quarum hodie memoriam facimus,
fac eas, Domine, de morte transire ad vitam.
Quam olim Abrahae promisisti
et semini ejus.
V Sanctus
Sanctus, sanctus, sanctus
Dominus Deus Sabaoth.
Pleni sunt caeli et terra gloria tua.
Osanna in excelsis.
VI Benedictus
Benedictus qui venit in nomine Domini.
Osanna in excelsis.
VII Agnus Dei
Agnus Dei,
qui tollis peccata mundi,
dona eis requiem.
Agnus Dei,
qui tollis peccata mundi,
dona eis requiem sempiternam.
VII Communio
Lux aeterna luceat eis, Domine,
cum sanctis tuis in aeternum,
quia pius es.
Requiem aeternam dona eis, Domine,
et lux perpetua luceat eis
cum sanctis tuis in aeternum,
quia pius es.