Änglar och demoner
Henrik Sandås, musikalisk ledning och bandoneón
Helime och Toni Ruotsalainen, dans
Åbo filharmoniska orkester
Astor Piazzolla:
Suite ángeles y diablos
Tango Ballet
Oblivion
Libertango
Fernando Franco: Noche de Amor
Angel Villoldo: El Choclo
Fransisco De Caro: Loca Bohemia
Eduardo Arolas: La Cachila
Fernando Matos Rodriguez: La Cumparsita
Astor Piazzollas medryckande tango nuevo och stycken från den argentinska tangons guldålder blir till själfulla och passionerade konserttangon. Av Piazzollas verk från 60-talet med ängel- och djävulstema har bandoneónstjärnan Henrik Sandås sammanställt den omfattande orkestersviten Suite ángeles y diablos, som förenar den traditionella tangons exotik med romantik, klassisk musik och jazz. Aningaisbacken förvandlas till det heta och intensiva Buenos Aires, där Helime och Toni Ruotsalainen dansar i skenet av den nattliga gatubelysningen. Verken är arrangerade och orkestrerade av Astor Piazzolla och Henrik Sandås.
Föreställningstider
Åbo konserthus
20100 Turku
Suomi
Cirka 2 h, inkl. paus
Priser
Kategoriat
Biljetter och servering i pausen
Artisterna
Henrik Sandås är en bandoneonkonstnär vars repertoar sträcker sig från argentinsk tango och tango nuevo till barockmusik, ny konstmusik, jazz, modern folkmusik och improvisation. Sandås är en känslig och själfull musiker vars kännande och berättande spelstil har fängslat publiken såväl i Europa som i Sydamerika.
Under de senaste åren har Sandås uppträtt flitigt med olika symfoniorkestrar både som solist och arrangör. Sommaren 2025 debuterade han bland annat som solist för BBC Concert Orchestra i London. Han är också aktiv som kammarmusiker och har uruppfört flera verk som har komponerats speciellt för bandoneón. I vår kommer Sandås att uruppföra verk av bland andra Lotta Wennäkoski, Paola Livorsi och Tiina Myllärinen på Tammerforsbiennalen.
Vid sidan av sin solokarriär är Sandås känd som en karismatisk ensemblemusiker i ensemblerna FREVO!, Maans–Perkola–Sandås, Quartet Ajaton, Henrik Sandås Quintet, Tanguedia Quintet och Nuevo Quinteto Otra Vez.
Sandås deltar även i tvärkonstnärliga samarbeten med poeter, tonsättare, dansare, skådespelare och andra konstnärer. I dessa projekt utforskar han fördomsfritt bandoneons uttrycksmöjligheter som en del av dialogen mellan olika konstformer.
Helime och Toni Ruotsalainen är toppdansare i argentinsk showtango (tango escenario), och är kända som karismatiska och begåvade dansartister.
De har många års erfarenhet som dansproffs, och har uppträtt på många evenemang både nationellt och internationellt och blivit mycket populära. Deras dans är hänförande och full av äkta känslor och en skickligt utförd show.
Verk
”I Argentina kan man ändra allt – utom tangon.”
Det här gamla ordspråket beskriver väl den upphöjda position som tangon har haft i landet. Tangon uppstod både i form av musik och dans under slutet av 1800-talet, med bakgrund i t.ex. impulser som kommit med migranter från Spanien och Italien samt från Afrika. Mot bakgrund av tangons starka traditioner är det paradoxalt att den argentinska tangokompositören som är mest känd i Europa idag är Astor Piazzolla (1921–1992), som uttryckligen försökte förändra tangon och från 1950-talet utvecklade en stil som kallas ”tango nuevo” eller ”ny tango”.
Som musiker och kompositör rörde sig Piazzolla suveränt i olika världar. Från en ung ålder spelade han aktivt bandoneon, ett instrument besläktat med dragspel, i tangoensembler i Buenos Aires, men i bakgrunden hade han även kompositionsstudier i klassisk musik. Han hämtade med sig nya instrument och införde element hämtade från jazz och klassisk musik i tangon. Som en skicklig bandoneoist komponerade han verk både för sin egen ensemble Quinteto Tango Nuevo och för andra tangomusiker, och så småningom även för klassiska musiker.
Piazzollas tangon täcker ett brett spektrum av känslor. Det framkommer tydligt i den omväxlande sviten Suite ángeles y diablos, som är arrangerad av Henrik Sandås. Tango ballet i sin tur kryddar sitt uttryck med tempoförändringar och rentav grova harmonier, den rörande sorgmodiga Oblivion (1982) hör till Piazzollas mest kända stycken, medan Libertango domineras av ett intensivt grepp.
Före Piazzolla hade tangon redan etablerat gedigna traditioner i Argentina. De representeras till exempel av Fernando Francos verk Noche de Amor, en stark tolkning av kärlekens natt. Ángel Villoldo (1861–1919) var en tidig pionjär inom tangon och även en känd tangosångare som kombinerade spanska element med argentinska rytmer. Ett av hans mest kända stycken är El Choclo (1903), som hör till tangons grundläggande klassiker. Den argentinske pianisten och kompositören Francisco de Caro (1898–1976) har ansetts vara den viktigaste representanten för ”tango romanza”. Han uppträdde ofta med sina bröder, av vilka Julio år 1928 spelade in stycket Loca Bohemia, inspirerat av bohemlivet. Bohemlivet blev i sin tur ödet för den argentinske bandoneonisten och kompositören Eduardo Arolas (1892–1924). Han hade en medfödd talang och komponerade sin första tango som yngling redan år 1909 innan han hade lärt sig läsa och skriva. Under 1920-talet bosatte han sig i Paris, där han dog av alkoholism år 1924.
Vid sidan av Argentina var Uruguay också ett viktigt centrum för tangon. Där vistades även Arolas i flera år innan han flyttade till Paris, och en av de mest internationellt kända tangorna är av uruguayanskt ursprung. Den komponerades av Gerardo Matos Rodrigues (1897–1948) kring år 1916, först som en marsch men verket snart till en tango. La Cumparsita, känd för sin ödesdigra färg, utsågs till Uruguays ”kulturella nationalsång” år 1997.
Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka